Hansi plockade upp mig vid 08.45 och vi körde in mot Vombssänkan. Det var mulet och lite disigt och termometern visade på -1°C. När vi närmade oss Dalby var det som om vi körde in i ett moln. Dimman var kompakt och det blåste i stort sett ingenting. Det klarnade dock upp framåt dagen och vinden ökade en del.
Började med att köra mot Silvåkra, men insåg snabbt att det troligen var stenfruset och sikten skulle ju inte vara mer än ett par tiotal meter, så vi styrde kosan mot Vombs fure istället. Väl där gick vi och letade efter mesar, men det var väldigt tyst i skogen. Man kan undra om det har att göra med att alla dessa hundägare springer runt och lägger spårslingor i skogen, för att deras jyckar ska kunna ha nåt för sig. Alldeles för mycket hundar och deras ägare är där i varje fall.
Vi lyckades till slut springa på en flock och fick in Talltita, Tofsmes och Svartmes. Naturligtvis var också Talgoxe, Blåmes och Entita representerade, med det var de tre förstnämnda som var målarterna.
Körde sedan bort till Ilstorp och hittade en rejäl flock med gäss. en gubbe som stod och spanade på gässen, när vi kom, sa att han räknat 5 Spetsbergsgäss, så vi satte i gång med att gå igenom flocken. När vi hittat 6 stycken och hade en ganska bra del av flocken kvar, lyfte nån konstig flygmanick från flygfältet strax öster om oss, och alla gässen lyfte. Dom flög en bra bit väster ut och gick ner på ett ställe som vi bedömde att vi inte skulle komma åt dem på.
Så vi fortsatte bort till Öved, där det denna gången gick mycket bättre med Strömstaren. Vi behövde bara gå ur bilen och lyfta kikaren, så hittade vi den en bit nerströms. Satt lite skulkigt till, men det hjälpte inte, den fick bita i gräset.
Vi siktade på att köra över till västra sidan av Vombsjön, men på väg dit kom larm om att den Vitvingade truten var kvar vid Flyinge, så vi körde mot den direkt. I en torraka på norra sidan av Vombsjön satt en Havsörn och kurade.
När vi anlände till Flyinge gick vi genast ner till dammen. Där träffade vi Stefan Magnusson som berättade för oss att truten precis lyft och försvunnit. Suck! Vi stod och väntade en stund, men beslöt oss sedan för att köra bort mot Gårdstånga för att kolla av fälten och längst med ån. Vi körde hela varvet runt och när vi var tillbaka ungefär vid p-platsen, så fick vi reda på att den var tillbaka. Denna gång fick vi se den. Kändes lite kymigt att se en Vitvingad trut knallar unt på en gödselstack mitt i inlandet. Men strunt i det, vi fick ju se den.
 |
Vitvingad trut (Larus glaucoides) |
 |
Vitvingad trut (Larus glaucoides) |
Övervägde sedan om vi skulle köra hem eller ge Vombområdet en chans till. Det blev det sistnämnda. Detta gav dock i stort sett ingenting, mer än en Havsörn som passerade förbi på Vombs ängar. Frusna körde vi sedan hem.