Mot Öland....

Så var det så äntligen dags att få fara till Öland igen. Frun hade haft bilen under dagen, så jag fick snällt vänta tills hon var hemma igen innan jag kunde åka iväg.

Körde först mot Nöbbelövs mosse, utanför Lund, ihop om att få höra Trastsångaren som suttit och sjungit där ett tag. Eller varför inte höra eller kanske t.o.m. få se en spelande Dubbelbeckasin, som också rapporterats här ifrån, så sent som igår. När jag anlände dit, strax efter 21-tiden, så stod där knappt 10 andra skådare, men ingen Trastsångare hade hörts, inte heller nån Dubbelbeckasin. Men det var kanske lite för tidigt än. Jag stod där i en halvtimme, sedan gav jag upp.

Körde istället vidare norrut. En Räv sprang över vägen strax efter Hörby. När jag kom till Kristianstad så tog jag av och körde ut mot Härslövs ängar. Där hade det larmats en Sydnäktergal under gårdagskvällen och även under denna dag. Efter en stunds väntande i mörkret och tystnaden, förutom den brusande bilarna som susade förbi nästan hela tiden, så drog den igång lite tveksamt. Tyvärr blev det bara lite tveksam och sporadisk sång under den dryga halvtimmen jag var på plats. Kände att jag nog var tvungen att köra vidare om jag skulle kunna nå Öland i någorlunda tid, så man kunde få en blund i ögat innan det var dags för skådning på ön.

I höjd med Sölvesborg sprang ytterligare en Räv över vägen.

En chans i livet??

Idag tänkte jag sticka ut och årskryssa lite. Begav mig till Löddesnäs för lite fågel i vassen. Näktergal (Luscinia luscinia) sjöng fint vid parkeringen och det behövdes inte gå många meter förrän både Sävsångare (Acrocephalus schoenobaenus) och Rörsångare (Acrocephalus scirpaceus) hördes från vasshavet. Efter en stund fick jag så också korn på Skäggmes (Panurus biarmicus). Håller nog på med ruvning eller möjligen matning av ungar, för dom var ganska omedgörliga att låta sig fotograferas. Stod en stund i tornet och spanade ut över viken, men inget speciellt att notera. Gick ut på spången och när jag gick inåt igen såg jag en del tärnor, mås och trut som kom i gles ström ut mot havet. Hade fullt upp av att årskryssa Fisktärna (Sterna hirundo), så jag glömde helt bort att det faktiskt var ganska trevligt ljus och att fåglarna kom flygande ei medljud. När jag väl fattade det, så var det bara en Havstrut (Larus marinus) som fastnade på bild, sen var "sträcket" slut.

Havstrut (Larus marinus)

Beslöt mig för att köra bort till Borgebys våtmark. Väl där spanade jag av området, men även här var det ganska klent med fågel. Funderade därför att kanske dra in till Krankesjön och snoka runt lite där. Om inget annat har det varit flera larm om Sommargylling vid Sjötorps ängar, på västra sidan av sjön.

Precis när jag hoppat in i bilen och börjat köra, kom larm om Vitvingade tärnor som drog förbi plattformen vid Järavallen. Svängde runt och drog återigen mot Löddesnäs, för att om möjligt kunna genskjuta dem där. På väg dit funderade jag på om dom följt kusten eller gått en bra bit ut i sundet? (Visade sig på kvällen att det fanns foton på dem från Järavallen och av dem att döma, så hade dom passerat väldigt nära).

Anlände Löddesnäs 15.30, för andra gången idag, cirka tio minuter efter larmet. Skyndade ut till tornet igen och spanade en bra stund, men utan resultat. Träffade Martin och pratade med honom en stund, innan jag återupptog tankarna på att dra ut till Krankesjön.

Körde direkt till Sjötorpsängar, där jag klev ut 17.30. Mötte två män varav den ena inte hade sett nåt speciellt, medan den andre hade haft Sommargylling (Oriolus oriolus) och parande Gökar ner mot Stensoffa. Jag beslöt mig för att gå åt det hållet. Gubben som inte sett nåt satte av före mig och försvann långt bort mot öst. Själv gick jag bara ett par hundra meter innan jag hörde gyllingen flöjta från skogen i söder. En Fiskgjuse (Pandion haliaetus) flög över och årets, för mig, första Gök (Cuculus canorus) ropade. Gyllingen verkade vara ganska nära, så jag gick ner mot skogskanten och satte mig där i gräset. Plötsligt ser jag nåt röra sig i trädkronorna och när jag lyfter kikaren och spanar så flyger den ner på en gren helt öppet. Orutinerat släpper jag snabbt kikaren och greppar kameran och då ser den mig och jag hinner knappt få in den i sökaren, för den hoppar undan. ATTANS! Sen sitter den och småsjunger likt en Koltrast, en lång sammanhängande ramsa, med de klassiska flöjtningarna invävda emellanåt. Har aldrig hört det förr!!

Sommargylling (Oriolus oriolus)

När jag kommer tillbaka till bilen och öppnade passagerardörren, för att stoppa i kameran, ser jag cirka 100 meter bortåt vägen, en räv som nosar runt i gräset. Jag tar upp handkikaren och slår en blick på den, men den går bortåt nosande eller bökande i marken, så det enda jag ser är dessa bakända. Tyckte att den kändes ganska bred över aktern och var ganska gråbrun och ruggig i pälsen, men tänkte att det nog bara var att den bytte från vinter- till sommarpäls, eller möjligen att den kanske var lite angripen av skabb?! Jag fortsatte tänka att jag faktiskt inte har någon bild på räv, så jag skulle kanske försöka ta mig lite närmare och prova få några skott på den. Bättre bild på en maläten räv, än ingen bild på räv alls. När jag ska hoppa in i bilen ser jag att den smiter över vägen och fortsätter nosa runt där. Väl i bilen lägger jag kameran i knäet och börjar rulla sakta bortåt mot den. Ser nåt i ögonvrån som landade ute på fältet till höger om mig och stannar för att se vad det är. Ett par av buskskvätta. Hanen riktigt snygg. Men jag fortsätter rulla framåt, då fåglarna var en bra bit från bilen och inte kunde fotograferas.

Då var jag av med räven. Men så var den där igen. Jag närmade mig den sakta bakifrån och jag var kanske 30 meter ifrån den, då den plötsligt fick den syn på mig och for, som skjuten ur en kanon, in i energiskogen och försvann. Den hade nåt i munnen som stal min uppmärksamhet. Såg ut som..... typ en Mullvad!? Det jag också reagerade lite på var att den kändes väldigt smutsigt svart upp på nederdelen av benen och tassarna. De senare kändes också väldigt stora och nästan lite klumpiga, som om den hade mycket jord som fastnat på dem. Räv brukar väl ha ganska nätta små tassar? Men jag tänkte inte mer på det än så, utan tröstade mig med att det inte gjorde så mycket att jag inte fick bild på en sådan loppehög. Klockan var nu 18.20 och hög tid att dra vidare.

Körde via Prästavägen över till Silvåkrasidan, men stannade ungefär vid Lottagården för att kolla i telefonen, var Vassångaren hade hörts senast. Naturligtvis rullar en militärbil med skyddsvakter upp och undrar vad jag gör där. Jag sa att jag var på väg därifrån och det blev inte mer än så.

Borta vid Silvåkratornet hade det börjat blåsa upp ganska ordentligt nu. Jag gick ut till gömslet och det tog inte lång tid innan jag räknat in 9 Svarttärnor (Chlidonias niger). Jag spanade lite över sjön, utan att upptäcka nåt speciellt och beslöt mig därför att gå in i skogen igen och följa stigen norrut. Gick upp till det vita huset och tillbaka igen två gånger, i skata mak, och lyssnade ut mot sjön med jämna mellanrum. Trastsångaren som suttit här ett par dagar ville dock inte ge sig till känna. Så därför lättade jag vid 19.30 och rullade hemåt.

Körde via min föräldrar för att hämta en sak och när jag kom hem stod det kall middag på bordet. När jag satte mig för att äta kom LARMET!!! VARG, Östra Tvet, Revingehed!! Där var foto också och när jag öppnade det och kollade på den..... Det gick en ilning genom mig och håret reste sig över hela kroppen. Nu var klocka 20.30 cirka. Allting gick i slow motion när jag tänkte på den klumpiga och fula "räven" som jag inte tittat så noga på, eftersom den inte var ett praktexemplar att fotografera. Men allting stämmer med hur den såg ut och rent tidsmässigt måste det ju vara helt rätt också. Jag kan inte fatta att jag inte reagerat på den. Att huvudet bara har sagt "RÄV" och då har jag accepterat det. Är ganska besviken på mig själv att ha dippat, när man fått chans att se en vild varg, inte bara i Sverige utan till och med i Skåne och inte kunnat koppla ihop det i huvudet. Enda ursäkten jag har är väl att man inte som skåning har varg i huvudet, när man kör runt på den skånska slätten! Men att jag inte reagerat på om det var en hund ens en gång.

Nytt fotoförsök på Gräshoppsångare....

Efter att jag idag fått larm om att Hansi sett och fotat Gräshoppsångaren i Flommen, var jag inte så glad. Inte för att min vän fått fantastiska bilder på denna fågel, utan på att jag inte lyckats igår och att jag idag inte har tillgång till bil. Frun ska ha den för att köra matvaror till sina föräldrar, i dessa Coronatider. Men jag lyckades göra en deal med frun om att jag körde dom ner, så kunde jag ta bilen och fortsätta ner till Falsterbo och Flommen. Det gick för sig.

Lämnade av fru och dotter hos svärföräldrarna och drog snabbt ner till Flommen. Tyvärr mulnade det på ganska rejält när jag anlände, så ljusförhållandena blev ganska mycket sämre. Precis när jag gått förbi driving rangen, så hittad jag hanen i paret av de Svarthakade buskskvättorna (Saxicola rubicola), som håller till i området. Den verkade tagen av det lätta regn som hade börjat falla, så den flög inte undan direkt när jag gick förbi den. Jag smög upp kameran och lyckades få ett par skott innan den fick nog och flög iväg.

Svarthakad buskskvätta ♂︎(Saxicola rubicola)

Törnsångare (Sylvia communis) var ny årsart för mig och det var gott om Sävsparvar i området. När jag kom i höjd med ringmärkarboden hörde jag en kort strof av Gräshoppsångaren  (Locustella naevia). Jag placerade mig lite strategiskt och lät den sjunga på lite. Så efter lite tid så kunde jag börja smyga mig lite närmare. Naturligtvis flög den iväg, men inte så långt. En rejälare regnskur drog nu in och jag gick upp och skolade under ett utstickande tak på en badhytt. När det lättade så gick jag ner mot vassen igen och då hoppade den upp rakt framför mig och började sjunga. Tyvärr var ljuset fortfarande inte det bästa och avståndet kanske lite för långt och dessutom gällde det at bara smälla iväg ett par skott, innan den fick nog, vilket föranledde att jag inte tittade på hur kameran var inställd. Vilket naturligtvis inte var optimalt! Den dök mycket riktigt ner efter bara en liten stund och sen var den inte alls intresserad av att visa sig igen.

Gräshoppsångare (Locustella naiva)

Sävsparv (Emberiza schoeniclus)

Jag hörde ett läte nere från andra sidan strandklitterna, som jag tyckte jag kände igen. Jodå, visst var det Grönfläckig padda (Bufotes viridis) som "sjöng". Dom har grävt ut små gölar i strandvegetationen, antagligen för att göra miljön mer gynnsam för dessa hotade djur. Jag fick dock aldrig syn på någon, då de verkade sitta under vass som lagt sig ner. Men totalt tre exemplar spelade mot varandra på en ganska lite yta.

Sen var det dags att hämta tjejerna igen och när jag satt mig i bilen kom larm från Hansi om att han hittat en Kornsparv (Miliaria calandra) vid Gröna jaktstugan i Inre Foteviken. Plockade upp tjejerna och bad om att få köra ner och göra en snabbräd mot Kornsparven. ringde hansi och frågade om han var kvar på plats och kunde håll koll på den. Jodå, det var inga problem. Anlände ett par minuter senare och kunde gå ner och få kläm på den. Mötte upp Hansi och fick se den i hans tub också. Svartsnäppa (Tringa erythropus) gick in på årslistan här också.

Körde sedan hemåt. På väg hem lovade jag dottern att vi skulle lämna av frun och sedan gå och handla lördagsgodis. Jag fick en idé. Vi lämnade av frun och sedan åkte vi bort till S:t Pauli mellersta kyrkogård för att se om vi kunde hitta den Göktyta (Jynx torquilla) som varit där större delen av dagen. Jag visade dottern hur den såg ut och förklarade under tiden vi letade efter den, hur den brukar bete sig och var på kyrkogården dom hade sett den. Vi såg flera järnsparvar (Prunella modularis), både hane och hona av Rödstjärt (Phoenicurus phoenicurus) och dotterns favoritfågel, Nötväcka (Sitta europaea).

Järnsparv (Prunella modulairs)

Plötsligt säger dottern: "Där är något. Vad är det?". Och där var den. Dottern fick min kikare, så hon kunde studera den och jag gick bort till ett träd och satte mig och vänta på den, då den rörde sig i den riktningen. Den kom hoppande emot mig, men upptäckte mig så småningom och flög upp i en buske precis i närheten. vi var nöjda och åkte och handlade lördagsgodis.

Göktyta (Jynx torquilla)

Foto på Gräshoppsångare....

Larm om en stationär Gräshoppsångare (Locustella naevia) kom på VeX-band. Den höll tydligen till i vasskanten precis öster om ringmärkarboden vid Flommen. Tänkte att det kanske kunde vara ett utflyktsmål. Stationära Gräshoppsångare på sträck brukar ju ibland visa sig ganska fint, så man kan plåta dem. Så jag for iväg.

Vädret var mulet men det språk upp och blev en del sol, +11°, ganska god sikt och svag sydvästlig vind. Anlände Flommen 12.30. Ett par Buskskvättor (Saxicola rubetra) och Stenskvättor (Oenanthe oenanthe) rastade i vresrosbuskarna ner mor stranden. De kändes ganska rastlösa och var omöjliga att komma inpå livet. Årskryss på förbiflygande Kentsk tärna (Thalasseus sandvicensis) kryddade tillvaron. Väl framme vid ringmärkarböden var det tyst och stilla. Men efter lite spanande upptäckte jag ett par Svarthakad buskskvätta (Saxicola rubicola), som ska vara stationära i området. Dock är dom också väldigt skygga och nästan omöjliga att få vettiga foton på.

Efter en stund började dock Gräshoppsångaren sjunga. Jag försökte lokalisera den, men det var svårt då den satt nere i gräset eller lågt i rosenbuskarna. Flyttade på sig så fort jag kom lite för nära, dock utan att kunna se den. Så småningom fick jag syn på den, men den satt "illa till" för foto, så jag fick nöja mig med att titta på den. Alltid kul dock.

Drog sedan bort till Landgrens holme för att kolla hur det går för tärnorna där. Man har ju satt ut vettar/bulvaner för både Småtärna och Kentsk tärna, för att försöka få dom att häcka där. Ett lyckat drag verkar det som. Hade 6 Småtärnor (Sternula albifrons) i närheten av Småtärnebulvanerna, samt en 40-50 Kentsk tärnor en bit ifrån deras vettar. Riktigt fin ansamling.

Körde därefter ner till Kämpingevassen där det rapporterats en Roskarl tidigare under dagen. Tänkte att det är en kul och snygg fågel att se. Ibland inte helt lätt att få in i Skåne heller. Nya årsarter var där rätt gott om i form av Backsvala (Riparia riparia), Drillsnäppa (Actitis hypoleucos) 2, Småspov (Numenius phaeopus) 1 . Även Gluttsnäppa (Tringa nedularia) 12, Gulärla (Motacilla flava) minst 6 och en Svartkråka (Corvus corone) sågs på stranden, den sistnämnda drog dock västerut när jag gick längst stranden.

Svartkråka (Corvus corone)

Det hade larmats en Dammsnäppa (Tringa stagnatilis) under dagen i Lundåkrabukten utanför Järavallen. Eftersom klockan tickade iväg och var 15.45 när jag lämnade Kämpingedungen, så tänkte jag att det kunde vara en trevlig avslutning på skåningen för idag, med ett drag dit.

Passerade Barsebäcks mosse vid 16.20 och hade en Lärkfalk (Falco subbuteo) som snurrade över norra delen där. Anlände till Järavallen tio minuter senare och efter lite tråcklande hittade jag en p-plats. Traskade i rask takt ner mot de två skådare som redan var på plats. Det visade sig vara Mats Alinder, som jag inte träffat på lång tid, samt den ganska framfusiga fotografen Göran Lenz. Nästan framme vid dem, så fick jag syn på honan av det Svarthakade buskskvättepar som håller till i området.

Svarthakad buskskvätta ♀︎(Saxicola rubicola)

När jag kom fram till strandkanten fick jag instruktioner om riktning och vad den gjorde och då tog det inte lång tid innan jag fick in den i tubkikaren. Den höll till med en Gluttsnäppa (Tringa nebularia) och en Rödbena (Tringa totanus), ute på en sandrevel, så det var en fin obs med bra jämförelse mot de andra Tringa-arterna. Mindre, ganska "styltbent" och "kanylnäbb". Mats uppmärksammade hanen av den Svarthakade buskskvättan (Saxicola rubicola), vilket gjorde att Lenz stövlade iväg för att få bilder på den. Föga förvånande!
Efter cirka 20 minuter på plats så hukade vadarna på reveln och de verkade oroliga och vaksamma. Plötsligt lyfte alla vadare, även de på intilliggande revlar, och följ norrut. Jag följde Dammsnäppan tills jag tappade den bakom vassen, då vi stod ganska lågt. Jag tackade för mig och gick tillbaka mot bilen och mötte Micke Rosén halvvägs. Förklarade vad som hänt och spanade mot norr. Man såg vadare längre norrut, men det var ganska flimrigt och han skulle nog få gå en bit för att kunna få grepp om dem. Det gjorde han nog inte, då han inte rapporterat den på Artportalen senare på kvällen.

Körde sedan ner till Lomma hamn, där Mats tipsat om en rastande Roskarl (Arenaria interpres) ute på norra piren. Jag tog kamera och handkikare och gick emot piren, men tänkte att den nog flyttat på sig då det var massor av folk på plats. Inga skådare i sikte, men väl fiskare, flanörer och även några hurtbullar som tagit sig ett dopp. Men döm om min förvåning när jag precis tog första steget ut på piren och fick se den hoppa bland de nedersta stenarna längre ut. Den verkade helt oberörd av folket som gick knappt 10 meter från den. Jag gick förbi den så jag fick solen i ryggen och sedan smög jag ner till stenarna närmast vattnet. Satte mig där och inväntade den, då den sakta födosökande rörde sig emot mig. Fantastisk obs av denna otroligt vackra vadare fick avsluta dagens fågelskådning och jag styrde hemåt vid 17.30.

Roskarl (Arenaria interpres)